Vindforsk III – tillämpad vindkraftsforskning

25-11-2009 Kategori: Nolia Energi- och miljövecka, vindkraft

Med start i år och fyra år framöver kommer Vindforsk III att pågå. Målet är att ta fram underlag för tillverkarna att projektera, bygga och driva vindkraftsanläggningar med hänsyn till de speciella förhållanden vi har här i Sverige.

Vindforsk III har en tydlig inriktning mot etablering av vindkraft i skogsmiljö och kallt klimat. Syftet är att stärka basen för svenskt vindkraftskunnande. Totalt har 80 miljoner kronor avsatts för det fyraåriga forskningsprogrammet. Finansiärer är Energimyndigheten samt energi- och industriföretag med anknytning till vindkraften i Sverige. I programmet arbetar även forskare från KTH, Uppsala Universitet, Luleå Tekniska Universitet och Chalmers.

Foto: vaxomatic, FLICKR.

Att välja rätt vindkraftverk till rätt miljö
Effektivisering är ett viktigt ord i energisammanhang. Ett sätt att bli effektivare är att hitta bättre beräkningsmodeller för att avgöra en specifik plats förutsättningar att producera energi. Ett annat är att göra specialanpassningar för att uppnå en effektivare drift.

- Målet är att ta fram underlag för tillverkarna att bättre anpassa vindkraftsanläggningarna till de speciella förhållanden vi har här i Sverige, säger Anders Björck som är ansvarig för forskningsprogrammet Vindforsk.

Vindkraftverk i skogsmiljö
Vindarna i Sverige är luriga, framförallt i skogsmiljö. Den turbulenta vinden, med snabba riktnings- och vindstyrkeförändringar, är ett problem.

- Att utforma verken för hög vind och hög turbulens kostar generellt mer än att utforma dem för låg vind och låg turbulens, säger Björck.

Innan en vindkraftspark byggs gör tillverkarna alltid en bedömning av vindförhållandena. En bedömning som i sin tur ligger till grund för val av lämpligt verk. På platser med låg medelvind har utvecklingen gått mot verk med mycket stora rotorer och resulterat i en relativt bra energiproduktion. På platser med hög medelvind fungerar inte dessa verk, de klarar inte av påfrestningarna från den turbulenta vinden.

Kunskaperna om den turbulenta vinden i skogsmiljö är idag låg vilket gör det svårt att lämna rätt underlag vid upphandlingar. Inom Vindforsk vill man öka kunskaperna om hur de turbulenta vindarna ser ut, den effekt verken ger och de laster som uppstår för vindkraftverk i skogsmiljö. Kort och gott, ta fram säkrare metoder och beräkningsmodeller med hjälp av bland annat vindmodeller och vindtunnelprover.

Vårt kalla klimat är nästa problem att överbrygga
Dagens vindkraftverk inte helt anpassade till vårt kalla klimat, framförallt är det nedisningen som är ett problem. Inom Vindforsk finns delprojekt som rör nedisning och ismetrologi. Även här handlar det om att ta fram bättre beräkningsmodeller. Målet är att redan i projekteringsstadiet kunna förutse behovet av ett avisningssystem samt nedisningens påverkan på energiproduktionen. I kallt klimat beror denna produktion, förutom vindstyrkan, på om det blir is på vingarna eller inte.

Att kunna bedöma produktionen för nästkommande dag och dagar är viktigt om man vill uppnå en så hög energiproduktion som möjligt. Ett vindkraftverk som står still för länge på grund av nedisning är inte lönsamt.

Rätt verk på rätt plats
Högre höjd ger mer energi samtidigt som tornen blir dyrare. Hur högt ska och kan man bygga? Vilka laster kommer att påverka och vilken typ av verk är lämpliga? Behövs ett avisningssystem? Ny och större kunskap ska ge högre beräkningssäkerhet redan i projekteringsstadiet. Minimera riskerna och en effektivare energiproduktion är målet för Vindforsk.

Vindforsk III avslutas 2012. På programmets hemsida, www.vindforsk.se, kan du följa vad som händer och har gjorts under tidigare etapper.