Snålblåsten – en rikedom för landsbygden

29-04-2009 Kategori: vindkraft

Långträsk och Koler kan få mångmiljonbelopp i bygdemedel från vindkraften. Totalt runt cirka 15 miljoner årligen. Kanske mer.

- Möjligheterna till lokal nytta är många, säger Tore Wizelius, Vindform, som själv räknade upp ett antal goda exempel när vindkraftsseminariet i Piteå inleddes på tisdagen.

Seminariet pågår under dagarna två och arrangeras av Nätverket för Vindbruk, som i sin tur finansieras av Energimyndigheten.
Första punkten på dagordningen, för de 30-talet deltagarna som kom från hela Norrland, var ett studiebesök i vindkraftsparken på Bondön utanför Piteå. Därefter väntade föreläsningar och grupparbeten i Nolia City Konferens.

Vindkraftsseminariet i Piteå inleddes med en busstur ut till vindkraftsparken på Bondön. Tore Wizelius, Vindform, Erik Persson, energiansvarig i Piteå kommun, Cecilia Andersson, Hela Sverige ska leva, Christer Sundqvist, Norrbottens Energikontor AB, och moderatorn Inez Abrahamsson, Hela Sverige ska leva, var fem av huvudpersoner under vindkraftsseminariet i Piteå.

Många frågor
Frågorna som skulle besvaras var många; Hur kan vindkraften vara till nytta för kommun och lokalsamhälle? Vad blir konsekvenserna av en utbyggnad för landsbygden, kommuner och lokalsamhällen? Gynnar vindkraften den lokala ekonomin, på kort och lång sikt, eller kommer pengarna som vindkraften genererar att blåsa iväg någon annanstans? Kan vindkraften ägas och drivas lokalt, så att den blir till nytta för bygden?

Tips och råd
Före grupparbetena bjöds deltagarna på erfarenheter, tips och goda exempel av Cecilia Andersson, Hela Sverige ska leva, Christer Sundqvist, Norrbottens Energikontor AB, och Tore Wizelius, konsultföretaget Vindform.
- Varför bygger inte kommunerna vindkraftverk själva, eller köper verk? undrade Wizelius och gav ett råd.
- Om jag vore politiker skulle jag undersöka kommunens markinnehav, undersöka på vilka ställen det blåser mest och därefter begära in anbud från vindkraftsprojektörer.

Ingen energiskatt
Han berättade också att många fastighetsbolag, även kommunala, i dag köper in sig i vindkraftverk för att täcka det egna behovet av elström.
- På så sätt befrias de från energiskatt.

Dorotea kommun har köpt ett vindkraftverk. Produktionen från detta täcker 90 procent av kommunförvaltningarna behov. Pris: 30 miljoner kronor.

By blev elproducent
- Vi har en avskrivningsplan på 20 år. Men vindkraftverket är troligen intjänat redan på tio år. En bra affär, tyckte en av seminariedeltagarna som representerade just Dorotea.

I en film fick också alla ta del av ekonomiska föreningen ”Offelia”  i jämtländska Offerdal som den 20 december 2004 blev elproducent. Byborna köpte helt sonika ett av de sju vindkraftverk i den park som uppfördes utanför byn.

Knappt hälften av produktionen går till egna behov. Överskottsproduktionen av el säljer sedan byn till Jämtkraft genom sin ekonomiska förening.

12 öre per Kwh
Ibland när elnotan kommer behöver inte andelsägarna betala. Istället får de pengar! Priset per kilowattimme för medlemmarna är 12 öre! Varje vindsnurra som satts upp i Offerdal ger dessutom 13 000 kronor årligen i bygdemedel.

Med samma pris per snurra i Markbygden, där 1 101 vindkraftverk planeras, skulle det årliga bidraget till byarna bli 14 313 000 kronor! Förmodligen mer eftersom vindkraftverken i Markbygden blir betydligt större.

Tillväxtmöjligheter
- Vi vill entusiasmera bygder runt om i Sverige att starta vindbruk. Något som kan ske i olika former, kooperativ, ekonomiska föreningar, andra typer av andelförfarande, med mera. Det viktiga är att vindkraftsutbyggnaden kommer den lokala bygden till godo, tycker Cecilia Andersson, Hela Sverige ska leva.

Vindkraftsutbyggnaden har satt ordentlig fart även i Sverige. Många parker projekteras. Troligen kommer vi att få se många vindkraftverk växa upp som svampar ur jorden.

Norrbotten ligger långt fram, med många anläggningar i drift och många stora projekt som planeras eller tillståndsprövas. Det är därför hög tid att fundera över hur dessa satsningar, många i flermiljardersklassen, kan skapa tillväxt på landsbygden.

Medarrangörer till seminariet är även LRF (Lantbrukarnas Riksförbund), Hela Sverige ska leva, Piteå kommun och SKL (Sveriges kommuner och landsting).