En kvarts miljard kronor till Markbygden. Sju miljoner till Blåsmark och Svensbyn. Det kan bli den ekonomiska effekten för berörda byar om de planerade vindkraftsparkerna förverkligas. Även markägarna blir stora vinnare.
Markbygden har fått ett konkret bud från Svevind som tillsammans med tyska Enercon äger Markbygden Vind AB.
- Vi fick det muntligt redan för två år sedan men har inte påbörjat några förhandlingar ännu, berättar Sven-Erik Lindström, ordförande i den ekonomiska föreningen Markbygden 2008.
Budet från Svevind är 0,3 procent av produktionen.
- Men vi är garanterade minst 10 000 per vindkraftverk och år även om de skulle stå stilla.
Minst 220 miljoner kronor
Räknat på ”garantibeloppet” och en fullt utbyggd park på 1 101 verk innebär det minst 11 010 000 kronor per år. Eftersom driftstiden är 20 år, förmodligen mer, kommer intäkterna att totalt uppgå till drygt 220 miljoner kronor.
Med samma beräkningsmodell kommer Blåsmark och Svensbyn att få dela på drygt 300 000 kronor årligen.
Men byarna i Markbygden hoppas förstås på än mer.
- Vi har som sagt var inte påbörjat några förhandlingar men organisationen Hela Sverige ska leva tycker att ersättningen från kraftbolagen bör ligga runt 0,5 procent, säger Lindström.
Fler inbjudna
I dag är två vindkraftverk uppförda i Dragaliden.
- Vi har redan en överenskommelse att pengarna från produktionen för de båda verken ska gå till de två närliggande byarna, Strömnäs och Koler, förklarar Lindström.
En del i förberedelserna inför kommande förhandlingar var bildandet av Markbygdens 2008 ekonomiska förening som inkluderar Långträsk och Gråträsk.
- Men vi har även inbjudit Koler/Storsund, Lillpite/Yttersta och Roknäs/Stockbäcken att vara med. Vi vill skapa en förening i god demokratisk anda. Förhoppningen är ju också att en gemensam ekonomisk förening i framtiden ska förvalta bygdemedlen från vindkraften och sedan fördela pengarna till olika satsningar i byarna.
Gemensam expert
En annan fördel är att förhandlingarna underlättas om alla berörda byar representeras av en gemensam förening.
- Det är viktigt att vi blir eniga. Då kanske vi också kan ta hjälp av en gemensam expert.
Förhandlingarna kommer inte enbart att gälla ersättningsfrågor.
- Vi har många frågor och funderingar. Exempelvis vill vi ha tillgång till en hiss i något eller några av vindkraftverken för att erbjuda turister och andra att njuta av utsikten från en väl vald plats. Tänk att kunna blicka ut över hela parken från världens högsta vindkraftverk! Vi vill också ha området ordentligt uppskyltat.
Stor nyfikenhet
Vailet Lindkvist, engagerad Långträskbo som arrangerar visningsturer ut till Dragaliden, ser redan ett stort intresse för den planerade vindkraftsparken.
- Nyfikenheten är stor. Vi har massor av förfrågningar. Fantastiskt kul, för allt det här ger ringar på vattnet. Något vi märker inte minst vad beträffar antalet matgäster på Norrskensgården.
Andra som har anledning att glädjas är berörda markägare. Den som har turen att få vindkraftverk på sina ägor kan räkna med en ersättning på mellan 50 000 och 70 000 kronor per år och verk. Området för vindkraftsparken utanför Blåsmark utgörs av privat mark. Där kan skogsägarna se fram mot en bra slant, framförallt den som har turen att få flera snurror på sina fastigheter.
I Markbygden ägs marken i huvudsak av statliga Sveaskog som redan börjat räkna på årliga arrendeintäkter på mellan 50 och 77 miljoner kronor årligen. Något som skapat en viss irritation bland befolkningen.
- Sveaskog har ännu inte meddelat jägarna att de sitter på dubbla kontrakt, dels ett med oss jägare dels ett med Svevind.
Sveaskogs ordförande Göran Persson kan räkna med en uppvaktning. Det statliga skogsbolaget har under många årtionden skövlat skogområdena i Markbygden utan att betala någonting tillbaka. Tvärt om har den statliga skogsjätten bidragit till att utarma bygden.
Nu kommer Sveaskog att tjäna stora summor på vindkraften. Moraliskt borde därför även Sveaskog ge en rejäl ersättning till berörda byar anser många.
1971 hade exempelvis dåvarande Domänverket över 70 anställda i Markbygden.
- I dag är antalet nere i två. Så visst tycker man att även Sveaskog borde göra rätt för sig, berättar Lindström.