Krångliga och långdragna tillståndsprocesser, ett svårbedömt system med elcertifikat, en kraschad finansmarknad, försvagad krona och banker som tvekar. Den svenska vindkraftsbranchen har drabbats av stiltje.
Regeringens mål är att öka vindkraftsproduktionen från dagens knappt två terawattimmar, TWh, till 30 före år 2020. Det kräver, enligt branschorganisationen Svensk Vindenergi, investeringar på mellan 200 och 220 miljarder kronor.
Många nya vindkraftsparker planeras. Men flera riskerar att skjutas på framtiden eller att inte ens bli av. Orsakerna är många.

Foto: Martin Pettitt, FLICKR.
Försvagad valuta
Tillståndsprocesserna är krångliga, kostnadskrävande och tar flera år att genomföra. Finansmarkandens kollaps har även inneburit att presumtiva finansiärer avvaktar.
Den svenska kronans försvagning mot framförallt euron innebär också att det blivit dyrare att bygga vindkraftverk i Sverige. Detta i kombination med låga elpriser gör att bankerna tvekar och är mycket restriktiva med att låna ut till vindkraftsprojekt, framför allt till nya kunder. Dessutom har kraven på bolagens egna kapitalinsats höjts kraftigt , från 20-25 procent till upp emot 40.
Ett annat problem för den svenska vindkraftsbranchen är systemet med elcertifikat (se separat faktaruta) som försvårar långsiktiga ekonomiska kalkyler. Något som bankerna kräver för utlåning av pengar.
Opålitligt system
Problemet är att bankerna inte litar på systemet. För att en utlånging ska beviljas krävs garantier. Dessa saknas i dag. Bankerna får heller inte i sina kalkyler spekulera i framtida elpriser.
21 av EU:s 27 medlemsstater har anammat ett annat mer långsiktigt system med så kallade inmatningstariffer som garanterar ett lägstapris till produktionen av el från vindkraftverk. Finland är också på väg att införa ett liknande system som garanterar producenterna ett pris på runt 90 öre per kilowattimme, kWh, till år 2022.
Det gör att många investeringar hamnar utanför Sverige. Samtidigt som utbyggnaden här hemma bromsas. Förra året uppfördes 134 vindkraftverk i Sverige med en sammanlagd effekt på 236 megawatt, MW. I år väntas en minskning till drygt 150 MW.
Fakta elcertifikat:
* Vattenkraft omfattas i följande fall; småskalig vattenkraft som vid utgången av april 2003 hade en installerad effekt om högst 1500 kW per produktionsenhet, nya anläggningar, återupptagen drift i nedlagda anläggningar, ökad produktionskapacitet i befintliga anläggningar och anläggningar som inte längre kan erhålla långsiktig lönsam produktion på grund av myndighetsbeslut eller omfattande ombyggnader.
Källa: Energimyndigheten.
Fakta om vindkraft:
Källa: Svensk Vindenergi.