Tisdag den 8 maj besökte Sodapannegruppen Chemrecs biodrivmedelsanläggning i Piteå, världens första anläggning för framställning av BioDME. Dessa ca 70 personer fick först en rundvandring på Smurfit Kappa, för att sedan besöka Solander Science Park och få en presentation samt visning av Chemrecs biodrivmedelsfabrik.

Läs mer om Chemrec och BioDME-projektet på www.chemrec.se eller www.biodme.eu.

Bildtext: Therese Sjölundh, VD Science Park Jönköping i samtal med Matz Engman, VD Luleå Näringsliv.

Över 200 deltagare samlades i Jönköpings vackra kulturhus Spira denna måndagseftermiddag för att efter inledning av Therese Sjölundh, VD Science Park Jönköping och Magnus Lundin VD för SISP (branschföreningen för Sveriges Inkubatorer och Science Parks), lyssna till fantastiskt pianospel av Patrik Jablonski och en utmanande trendspaning av Magnus Lindkvist.

Dag två startade med keynote speaker Haydn Shaughnessy som talade om ”transforming innovations” och om hur plattformar och nya typer av ”business eco-systems” möjliggör skalbarhet och framgång. Följande talare var Magnus Karlsson, Head of Innovation och New Business på Ericsson som berättade om hur de arbetar med innovationsarbete och om att det inte handlar så mycket om pengar spenderade på FoU, som om att skapa en innovativ kultur i företaget för att nå framgång. Förmiddagens pass avslutades med en adrenalinfylld stund med Jönköpings egen äventyrerska Renata Chlumska som berättade om vad som driver henne att bli första kvinna på Mount Everest och att med kanot och cykel runda USA och hur detta kan relateras till företagarvärlden.

Eftermiddagen inleddes med Susanna Bill från Sustenance som gav en personlig tolkning av människan i innovationsarbetet. Därefter presenterade Magnus Lundin, Olle Stenberg och Mikael Hult SISP och SISPs projekt Svensk Tillväxtsådd samt Innovationsexcellens. Efter detta avhandlades SISPs årsmöte.

Sista dagen på Sveriges Innovationsriksdag gick i delandets tecken. Efter en kort inledning av Göran Lundwall, Almi och Peter Strömbäck, Innovationsbron om samgåendet mellan de två bolagen, delade deltagarna in sig efter intresse och hade Unconference, knytkonferens, med tio olika teman. Direkt på Unconference-delen följde ett nytt grepp med ”Share”, då det fanns tillfälle för deltagarna att lyssna på fem av totalt tio korta presentationer om sådant som har varit framgångsrikt i andra parker/inkubatorer.

Volter är namnet på en finsk uppfinning som gör villakvarter och mindre byar självförsörjande på el och värme.

- I kombination med energisnåla hus är det ett mycket bra alternativ, säger Jarno Haapakoski, VD för tillverkaren Volter.

Anlägningen påminner en del om den så kallade Meva-förgasaren som är under utveckling i Piteå. Enkelt förklarat så handlar det om en panna som eldas med träflis och som producerar värme och el.

- Skogarna i Finland växer med nästan 100 miljoner kubikmeter per år. Av denna mängd har endast lite över hälften skördats under de senaste åren. Vi oroar oss för avfolkningen i landsbygden. Vår tanke är att producera energi lokalt genom att utnyttja våra förnybara energitillgångar och därmed skapa nya arbetsplatser på landsbygden, förklarar Haapakoski.

Med hjälp av Volter-egetelverk tillgodoses el- och värmeenergibehovet för hela bostadsområdet. Exempelvis räcker 20 fastkubikmeter ved för det årliga el- och värmebehovet för en familj med sex medlemmar plus laddning av en elbil.

- De områden vi byggt har visat sig fungera alldeles förträffligt, berättar Haapakoski.

Elen produceras genom att vedflis förgasas. Spillvärmen som uppstår i processen kan utnyttjas till exempel i form av golvvärme med vattencirkulation, vid föruppvärmning inom ventilationssystemet och vid uppvärmning av bruksvatten. Vattentemperaturen är 65 grader.

Investeringskostnaden är jämförbar med jordvärme, cirka 15 000 euro per hushåll i ett bostadsområde med tio villor. Driftskostnaden ligger på runt 35-40 öre per kilowattimme.

- Mycket intressant. Det här kan vara ett alternativ för områden dit inte fjärrvärmen når, tycker Karl Petersen, kommunalråd i Luleå och ordförande i Bothnian Arc.

Daniel Solander Energy Arena blir namnet på regionens samlade energisatsningar som görs lokalt, regionalt och nationellt. Det är ett lokalt initiativ för en mötesplats och ett regionalt och nationellt nätverk. Det presenterades under fredagens frukostmöte på Vardagsrummet i Piteå av projektledare Anna Mård. Målet är att regionen år 2020 ska vara en nationell och internationellt välkänd mötesplats och ett utvecklingscentrum för förnybar energi och hållbar utveckling.
 
- Piteå har haft en fantastisk utveckling på energiområdet de senaste åren, nu kraftsamlar vi och växlar upp ytterligare genom etablering av ett energicentrum och nätverk. Det blir en mötesplats och en kreativ miljö där kunskap, företag och forskning möts och verkar på en gemensam arena för att utveckla innovationer inom energiområdet, säger Anna Mård, projektledare för Daniel Solander Energy Arena.
 
Beträffande placering och utformning av Daniel Solander Energy Arena utreds ett par förslag.
-Vi vill hitta den optimala platsen som tar hänsyn till flera faktorer. Närhet till akademi och näringsliv är viktigt, men vi ser också att vi kan etablera oss i en miljö som kan ge smarta synergieffekter, avslutar Anna Mård.
 
Arbetet med att bygga upp organisationen pågår för fullt och man räknar med att kunna slå upp portarna inom kort.
 
Verksamhetsfakta Daniel Solander Energy Arena:

• Vara en MÖTESPLATS för aktörerna på arenan.
• MARKNADSFÖRA energisatsningar och framgångar från regionen.
• Utveckla och stödja tvärvetenskapliga SAMVERKANSPROJEKT med aktörerna.
• Erbjuda AFFÄRSSTÖD för SME, startups, etablerade företag via samarbeten med etablerade organisationer.
• Agera MÄKLARE mellan aktörerna.
• Arbeta för att STÄRKA ENTREPRENÖRSKULTUREN tillsammans med skolor och universitet.

De olika verksamhetsområdena inom Daniel Solander Energy Arena är bioenergi och biomaterial, förnybar energi och energieffektivisering, hållbara transporter/bränslen samt skola och utbildning.

Med två starka universitet, Europas modernaste basindustri och 700 000 invånare är kustområdet runt Bottenviken en attraktiv region.

- Tillsammans är vi starka. Vår ambition är att genom samarbete skapa livskvalitet för alla som bor här, betonade Karl Petersen, ordförande i 10-årsjubilerande samarbetsföreningen Bothnian Arc vid senaste mötet i Piteå där energi var huvudtema.

Medlemmar i den ekonomiska föreningen är kommunerna Skellefteå, Piteå, Luleå, Älvsbyn, Boden, Kalix, Haparanda, Kemi-Tornio, Uleåborgsbågen, Uleåborg, Brahestad, Ylivieska och mellersta Österbottens förbund.

Syftet med föreningen är att stärka samarbetet runt hela Bottenviken.

Peter Roslund, kommunalråd i Piteå, delade Petersens uppfattning.

- Jag tror på det här samarbetet. Tillsammans utgör vi en attraktiv region men det finns saker att vässa, menade Roslund och nämnde bland annat behovet av förbättrade kommunikationer.

En annan gemensam utmaning för medlemmarna i Bothnian Arc är att minska arbetslösheten bland ungdomar.

Erik Persson, kommunens utvecklingschef för energi- och industri, presenterade energisatsningarna i Piteå. Det gällde allt från talldiesel och framställdning av BioDME till vindkraft. Något som imponerade på bland andra finske entreprenören Juha Hulkko.

- När det handlar om energi- och miljöfrågor är det generellt sett för mycket snack och för lite verkstad. Men i Piteå verkar ni ju ha hunnit väldigt långt, berömde Hulkko, som själv investerat i en anlägggning där flis omvandlas till värme och el.

Även Matti Pennanen, stadsdirektör i Uleåborg och vice ordförande i Bothnian Arc, berömde Piteås satsningar.

- Piteå är aktiva inom energisektorn och jag har fått många goda idéer. 

Hulkko förtydligade:

- Vi behöver göra insatser för miljön omedelbart. Annars lämnar vi över en planet i mycket dåligt skick till kommande generationer. Tyvärr är girighet och kortsiktigt tänkande ett stort hot, menade han.

Riksdagsledamoten Karin Åström , s, var inne på samma spår.

- Det är olyckligt att energifrågorna har blivit så konfliktladdade i Sverige. Vi måste uppnå en politisk enighet så att industrin, företagare och befolkning vet vad som gäller. 

Åström visade siffror på prisutvecklingen för olika energislag. Tyvärr låg el i topp före olja och kol vilket kan tyckas märkligt eftersom Sverige trots allt har en stor inhemsk elproduktion.

Hon förklarade också att socialdemokraterna är emot ett gemensamt elnät inom EU, ett så kallad Euro-grid, eftersom partiet befarar ytterligare skenande elpriser. Partiet säger också bestämt nej till brytning av uran.

Alla på forumet var emellertid rörande överens om att samarbetet runt Bottenviksbågen bör stärkas. Något som kan leda till utveckling och tillväxt och inte minst ett hållbarare samhälle.

Bildtext: - Vi behöver göra insatser för miljön omedelbart. Annars lämnar vi över en planet i mycket dåligt skick till kommande generationer. Tyvärr är girighet och kortsiktigt tänkande ett stort hot, menade den finske entreprenören Juha Hulkko.

Till forumet kommer sakkunniga både från Sverige och från Finland. Som inledande talare har vi från Sverige Karin Åström och Erik Persson och från Finland Juha Hulkko och Jarno Haapakoski.

Avgång från Malå torg kl. 13.00 och åter ca 15.00.

Chemrec skrev idag under ett samarbetsavtal med China Tianchen Engineering Corporation, TCC, för att globalt erbjuda kompletta och nyckelfärdiga anläggningar baserade på Chemrecs svartlutsförgasningsteknik och gemensamt marknadsföra tekniken – en överlägsen väg till andra generationens biodrivmedel eller grön el.

Underskriften av avtalet skedde I Stockholm vid en ceremoni i Rosenbad i närvaro av Kinas och Sveriges premiärministrar, Wen Jiabao och Fredrik Reinfeldt.

Enligt avtalet kommer Chemrec och TCC ta fram ett erbjudande som omfattar konstruktion, upphandling och montage samt projekt- och prestandagarantier för kompletta anläggningar för att möta kraven för projektfinansiering av svartlutsförgasningsbaserade drivmedelsanläggningar. TCC kommer också att assistera med anskaffning av finansiering.

TCC är också under avtalet godkänd av Chemrec som leverantör av kompletta nyckelfärdiga anläggningar baserade på Chemrecs teknik, med nyckelutrustning för förgasningen konstruerad och levererad av Chemrec.

”TCC har omfattande erfarenhet av konstruktion och montage av anläggningar för förgasning, gasrening och syntes. Det här avtalet tillför våra projekt erfaren kompetens för kostnadseffektiv konstruktion, inköp och montage. Det ger oss också möjlighet att erbjuda våra kunder kompletta systemlösningar i industriell skala”, säger Chemrecs VD Max Jönsson.

Om TCC
TCC är ett ledande internationellt ingenjörsföretag. TCC erbjuder tjänster för konstruktion, inköp, montageledning och idrifttagning av industriella anläggningar. TCC är listat som en av världens 225 största anläggningsleverantörer och världens 200 största konstruktionsföretag. TCC har utfört tusentals projekt i över 30 länder.
För mer information se www.china-tcc.com

Om Chemrec
Chemrec är ett svenskt företag som utvecklar och kommersialiserar för svartlutförgasning, genom svartlutens unika egenskaper och integrationen med massabruk erbjuder Chemrecs teknologi en överlägsen väg till andra generationens biodrivmedel eller grön el med biomassa från skogen som bas. Bolagets aktieägare inkluderar VantagePoint Venture Partners, Volvo Technology Transfer, Environmental Technologies Fund och Nykomb Synergetics.           
För mer information se www.chemrec.se.

 Vietnam är världens näst största producent av ris. Enbart An Giang-provinsen bidrar med 2,4 miljoner ton årligen. Men när riset förädlats ligger 700 000 ton skal kvar och skräpar. De har tidigare dumpats i Mekongfloden eller eldats upp på fälten.

 Nu har det visat sig att risskalen, som tidigare varit ett problem, kan bli en värdefull råvara. Detta tack vare ny teknik som utvecklats av företaget MEVA Innovation vid ETC Gasification Center i Piteå. Enkelt förklarat handlar det om en anläggning som med olika former av biomassa kan producera både el och värme. Den är framtagen för elproduktion i liten skala.

 I An Giang provinsen, med sin 2,2 miljoner invånare, finns 900 risfabriker. Många av dem står stilla 30 procent av tiden på grund av att elektricitet saknas. Med Meva-förgasaren kan elförsörjningen tryggas, samtidigt som Mekongfloden räddas från föroreningar och övergöding.

- Värmen från förgasaren kan användas för torkninge av riset, berättar Hedin.

Sedan drygt en vecka finns en delegation från Piteå i Vietnam för att inleda ett treårigt samarbetsprojekt där SIDA bidrar med 2,4 miljoner kronor. Pengarna ska användas till ett erfarenhets- och kunskapsutbyte samt öka förståelsen om global uthållighet med fokus på energi, klimatfrågor och fattigdomsbekämpning. 

- Vi har haft möten med provinsledningen och ägnat dagarna till att utforma en handlingsplan. Det ser väldigt lovande ut, säger Hedin.

Vietnameserna arbetar hårt för att få en försöksanläggning på landsbygden i Mekongdeltat. Strategier som ska bidra till både ökad energiförsörjning och förbättrade levnadsvillkor planeras. I arbetet involveras alla människor som är direkt berörda; risbönder, företagare och folkvalda.

- Istället för att som tidigare lösa problemen lokalt ska vi lära vietnameserna att tänka i hela energisystem och bli självförsörjande på el. Genom att skalen från riset i framtiden blir en värdefull råvara, istället för skräp, kan vi hjälpa bönderna till en drägligare tillvaro. Det pratas om att bilda jordbrukskooperativ för att stärka risböndernas ekonomi.

Kommersiellt är Vietnam intresserade att köpa tekniken av MEVA. Men utöver själva tekniken planeras även ett administrativt utbyte på kommunal och regional nivå, liksom ett utbyte mellan Luleå tekniska universitet, Energitekniskt Centrum, An Giang university och Ho Chi Minh City university. Därför befinner professor Kentaro Umeki i Vietnam. 

- Vi hoppas på en trippel Helix-effekt som ska förstärka det svensk/vietnamesiska samarbetet mellan näringsliv, samhälle och universiteten, säger Hedin.

Under projektets gång ska respektive lands styrgrupper besöka varandra två gånger per år. Ena gången åker svenskar till Vietnam och den andra besöker vietnameserna Piteå och Luleå.

- Vi är taggade och än mer förväntansfulla efter våra möten i An Giang, förklarar Hedin.

Med på resan till Vietnam är från Piteå kommun: Peter Roslund medlem i styrgruppen, Krister Vikström GIS ingenjör, Åsa Wikman samhällsutvecklare, Lars-Olof Persson webbutvecklare och Gerd Sävenstedt, projektledare för Vietnamsamarbetet. Med är också Solander Science Parks projektledare Johan Hedin och från Piteå Renhållning och Vatten (Pireva) Maria Widman, miljöingenjör. Från Luleå Tekniska Universitet biträdande professor Kentaro Umeki och från Meva Innovation Håkan Holmberg, VD för företaget.

Dagarna är fyllda av olika sessioner, seminarier och diskussionsforum. Därtill anordnas det studiebesök i Pilotpark Norrland, ett projekt inom framtidens bioraffinaderi, och på Elhybridscentrum.

 Konferensen är en strategisk mötesplats för energi- och klimatfrågor i norra Sverige. Den har initierats av Länsstyrelserna i Jämtlands, Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län i samverkan med Energimyndigheten.

Norra Sveriges skogsklädda och glest befolkade län har det senaste åren blivit en självklar destination för många stora projekt. Jämtland, Norrbotten, Västerbotten och Gävleborgs län ligger högt upp på topplistorna över byggnation och planering. Tittar man på dem var för sig utmärker sig Västerbotten något extra just nu.

 Under de senaste åren har det rests vindkraftverk i ett rasande tempo i Västerbotten. Sveriges näst nordligaste län har gått från en blygsam inledning, med 15 verk 2009 till idag, 3 år senare, 159 stycken. När branschorganet Svensk vindenergi i september 2011 presenterade sin statistikrapport kunde man läsa att på topplistorna för större parker som är i drift och under byggnation, ligger Västerbotten etta på båda.

Vad är det då som gör att de leder sammanställningarna? Förklaringen är förstås inte lätt att hitta men det finns några avgörande faktorer som bidragit till denna utveckling.

En mycket viktig bidragande faktor är säkerligen de två framgångsrika projekten Medvind och Vindbruk, drivna av länsstyrelse och regionförbund. Dessa har samlat frågeställningar, spridit kunskap och letat lösningar på problem i den nya och snabbt expanderande branschen.  Dessa projekt har förberett västerbottningarna och fått dem att inse att vindkraft kan vara en vinstlott. Enstaka vindkraft-engagerade personer med drivkraft har också kunnat bidra till en kraftfull utveckling. Västerbotten är som övriga norrlandslän enormt stora till ytan men har inte så stor folkmängd. Det gör att engagerade individers insatser kan nå ut till stor del av länets befolkning. Den personliga kontakten där en person ur den egna myllan förespråkar vindkraft betyder enormt mycket för acceptansen.

Dessutom har länet tre olika vindkraftkooperativ med hundratals medlemmar som får billig el och vars andelsägare blir goda ambassadörer för branschen.

En annan viktig sak, som mycket väl kan var en följd av ovanstående, är den kraftfullt positiva inställning till vindkraft som man har i länet. Förra sommaren kom en SOM-mätning som visade att västerbottningarna är mest positiva i hela landet till vindkraft. 82% av länets medborgare tyckte att man skulle satsa mer på vindkraft än man redan gjort.

Mycket föder mera är en princip som tycks fått effekt i AC-län. Med många olika vindkraftföretag som är aktiva i länet kommer också ett stort antal olika projekt. Detta i sin tur generar fler nya objekt som undersöks. I Västerbotten är över 20 olika projektörer aktiva. I länet finns planer det på 1565 verk utspritt på ett 20-30tal parker.

Försvaret är ytterligare en betydelsefull aktör vid en vindkraftetablering. Jämför man med det nordliga grannlänet Norrbotten, har Västerbotten betydligt färre intressen för försvaret. Något som i sin tur gör det enklare att hitta lämpliga platser för vindkraft.

Tidigare har samexisterande med Rennäringen stått högt på listan över svårlösta problem, men i Västerbotten tycks projektörerna hittat lösningar som samebyarna accepterar. SSR, Svenska samers riksförbund och Svensk vindenergis projekt Vindren har säkerligen också påverkat detta. Det har skapat en yta för olika parter att mötas och lära sig om varandras förutsättningar.

Inte heller obetydligt är det faktum att finns ett stort antal områden och därmed stora ytor i Västerbotten som klassas som ”Riksintresse för vindbruk”, vilket både underlättar vid etableringar och lockar dit fler projektörer.

Vad kan branschen och andra berörda lära sig av exemplet Västerbotten? Varje vindkraftprojekt har sitt unika läge och förutsättningarna varierar i vårt avlånga land. Ingredienserna i Västerbottens framgångrecept verkar dock vara lämpliga geografiska förutsättningar, relativt få motstående intressen och en ambitiös satsning på att höja medvetande och kunskap kring denna nya energiproducent.

Om vi blickar framåt kommer även Norrbotten och övriga norrlandslän inom ett par år ha dragit igång sina stora projekt. Vindkraftbranschen kommer att på allvar bli en ny industrigren norr om Dalälven, med bäring på en hållbar framtid.

Vindkraftsutbyggnaden går hand i hand med olje- och gasutvinningen i Nordnorge. Något som för en oinvigd kanske kan tyckas märkligt. Men olje- och gasindsutrin är energikrävande och vindkraften kan säkra leveranserna av el.

Nordnorge består av högt belägna platåer. I detta öppna och karga landskap med begränsad vegetation blåser det också en hel del.

- Vi har en supervind, berättade John Masvik, representant för Finnmark Kraft, på konferensen Nolia Vind redan för drygt ett år sedan.

På vidderna i Nordnorge blåser det i genomsnitt mellan nio och tio sekundemeter. De redan befintliga vindkraftverken når fyra tusen produktionstimmar per verk och år. Motsvarande siffra i Tyskland är exempelvis 1 200 timmar.

Finnmark Kraft är lokalt förankrat och ägs av lokala energibolag. Målet är att bygga ut vindkraften i regionen med drygt tusen megawatt. Det kommer att behövas mer el i takt med att olje- och gasutvinningen ökar.

Olje- och gasbranschen är energikrävande. Går planerna i lås kommer utvinningen av de nya fyndigheterna att kräva minst 500 megawatt.

Goda vindförhållanden tillsammans med passande terräng gör Finnmark till ett av de mest spännande områdena både i nationella och internationella sammanhang, skriver Finnmark Kraft på sin hemsida.

Erfarenheter visar också att en sametablering av vattenkraft och vindkraft ger en rad positiva synnergier. När det blåser mycket kan vatten sparas i magasinen. När vinden mojnar ökas vattenkraftsproduktionen.

Visionen för Finnmark Kraft är att bli den ledande regionala producenten av förnybar energi som skapar lokala värden där bolaget har sin verksamhet.

- Vi valde att gå den kortaste vägen och nyttjar till exempel stubbar och trätoppar från skogen direkt som de är i vår anläggning. Vi använder framför allt skogsrester med låg kvalitet som trä och pappersindustrin inte nyttjar. Ofta talar man om behovet att förbehandla den här typen av råmaterial eller att samköra det med kol för att kunna producera syntesgas effektivt. Det vi har gjort är att visa på hur man kan använda skogsresterna direkt – och det är en viktig del i vår framgång, säger Magnus Marklund, ny VD vid ETC i Piteå.

I det robusta förgasningslabbet på ETC i Piteå står den 8 meter höga IVAB-tillverkade förgasaren, som lyckats med det många forskare försökt i flera år; att tillverka högkvalitativ syntesgas av skogsrester. Förgasningsprojektet på ETC bygger på enkelhet, med direkt inmatning av obehandlade malda skogsrester, men med svåra tekniska utmaningar, som forskare och ingenjörer vid ETC, LTU och IVAB (kommersiell partner) arbetat med under tre år genom ett projekt som finansierats av Energimyndigheten, IVAB, Sveaskog och Smurfit Kappa.

- Själva inmatningen av råmaterialet i förgasaren är en utmaning. Det är en trycksatt process och pulvret som matas in i förgasaren består av fibrer och partiklar, som varierar i egenskap beroende på vilket ursprung materialet har om det till exempel kommer från björk eller barrskog. Det ställer höga krav på utformningen att lyckas uppnå en jämn och stabil mating i förgasaren, säger Fredrik Weiland, forskningsingenjör på ETC och inskriven doktorand vid Energiteknik på Luleå tekniska universitet.

För att minimera oönskad kvävgas när syntesgasen produceras används ren syrgas och koldioxid när råmaterialet omvandlas i förgasaren till syntesgas.

- Vår syntesgas har väldigt låg halt av kolväten vilket är bra när man ska producera drivmedel ur gasen. En möjlig sådan slutprodukt kan vara metanol, vätgas eller till och med syntetisk bensin, säger Magnus Marklund.

Via åtgärder för styrning och förbättrade driftrutiner har bolaget minskat energianvändningen. Piteå Hamn var en av de första hamnarna i Sverige att installera landelanslutning för de systemfartyg som anlöper Haraholmen varje vecka, vilket har minskat utsläppen till luft. Bottenvikens Stuveri har dessutom köpt in en hybridkran och tillsammans med hamnens säkerställt kraneldrift utmed hela kajen.
Piteå Hamn lyfter tillsammans med andra nordliga Bottenvikshamnar via North Sweden Seaport fram viktiga branschfrågor avseende sjöfart och infrastruktur och konkurrenskraftiga transporter, bl a anordnas en Sjöfartsdag den 12 Juni 2012 där viktiga frågor diskuteras med deltagare från regering, statliga verk, regionala industrirepresentanter och politiker. Implementeringen av svaveldirektivet 2015 samt pågående utredning av statsisbrytning hotar sjöfarten i Bottenviken och därmed regionens konkurrenskraft. Byggandet av Norrbotniabanan och kommunens arbete kring systemlösning för godstrafiken med hänsyn tagen till anslutningar mot industrier och hamn är avgörande för hamnens utvecklingsmöjligheter

Länk till Piteå Hamn översikt

Rikard Gebart (till vänster) lämnar över stafettpinnen till Magnus Marklund. Foto: ETC.

Efter en lång och grundlig rekryteringsprocess har nu en ny VD utsetts på ETC. Onsdag 28 mars lämnade nuvarande VD Rikard Gebart över stafettpinnen till Magnus Marklund som sin efterträdare. Magnus har en doktorsexamen inom strömningslära från LTU och har arbetat med forskning och utveckling på ETC sedan 2001, varav de senaste 2 åren som gruppchef inom processutveckling. Rikard Gebart går nu vidare som professor och koordinator inom LTU och satsningen med Svenskt Förgasningscentrum.

- Jag känner mig mycket glad att ha fått förtroendet att ta över som VD vid ETC. Det känns verkligen spännande och utmanande att ta sig an detta uppdrag, säger Magnus Marklund.

Steget från idé till förverkligande av en vindkraftspark tar många år. Bygglov, upprättande av detaljplaner, miljökonsekvensbeskrivningar och inte sällan överklaganden gör att tillståndsprocesserna drar ut på tiden. Vi ska här försöka reda ut vad som gäller vid bygget av större vindkraftsparker.

Process för bygglov:

Det börjar med att projektören söker bygglov som regleras i  plan- och bygglagen. Om vindkraftverken är högre än 50 meter, eller om två eller flera vindkraftverk står tillsammans, krävs att projektören också anmäler ärendet enligt miljöbalken till kommunen.  

Projektören kan ordna informationsmöte i samband med att ansökan om bygglov lämnas till kommunen, vilket ofta görs. Där kan alla som anser sig berörda lämna synpunkter.

När ansökan om bygglov lämnats in kan kommunens miljö- och byggnadsnämnd besluta att en miljöbedömning ska  göras i anslutning till miljöbalksärendet.  Kommunen skickar därefter ansökan till de närmast berörda och kringboende som får yttra sig.  Byggnadsnämnden fattar sedan beslut om bygglov. Miljönämnden behandlar anmälan enligt miljöbalken och meddelar projektören  sitt ställningstagande.  

Processen för tillstånd enligt miljöbalken:

Projektören kan, på eget initiativ, ordna informationsmöten för att hämta in synpunkter från boende i området. Vanligt är här att så kallade referensgrupper bildas. Det åligger även projektören att ordna samrådsmöten där länsstyrelse, kommun och allmänhet bjuds in.

Vindkraftsparker kräver stora markområden vilket vanligen leder till att nya detaljplaner måste upprättas och godkännas. Men innan detaljplanen utformas måste direkt berörda och allmänhet ännu en gång få möjlighet att lämna synpunkter. Detta sker genom samråd och utställningar. Utifrån dessa utformas sedan detaljplanen och går vidare till kommunens högsta politiska organ, fullmäktige,  där beslut om detaljplan och tillstyrkande av etablering fattas.

Efter detta lämnar projektören in en ansökan med miljökonsekvensbeskrivning, MKB, till länsstyrelsen. Ansökan kungörs i lokala medier och på länsstyrelsens hemsida. Allmänheten har här återigen tillfälle att yttra sig över ansökan utifrån vad som framkommit i MKB.

Så kallat kommunalt veto ger kommunerna utökat mandat att själva tillstyrka etableringen. Först därefter kan länsstyrelsens Miljöprövningsdelegation ge sitt tillstånd.

Överklagningsprocesser:

Det finns möjlighet att överklaga besluten i alla steg. Något som ganska ofta sker och som fördröjer etableringarna ytterligare.

Ett bygglov kan av närmaste grannar, organisationer och föreningar, överklagas till länsrätten. Även länsrättens senare beslut kan överklagas. Till vilken instans framgår en besvärshänvisning i beslutet.

En detaljplan kan överklagas av dem som berörs av planen, inklusive vissa organisationer och föreningar. För att få rätt att överklaga krävs att man under samråd eller utställning lämnat skriftliga synpunkter som inte har blivit tillgodosedda. Detaljplanen överklagas till länsstyrelsen och vidare till regeringen.  

Ett tillstånd enligt miljöbalken kan överklagas till miljödomstolen. Här är kretsen som kan överklaga större. Boende inom någon eller några kilometer kan överklaga när det rör sig om större etableringar. Vissa myndigheter och miljöorganisationer har också rätt att överklaga.  

Miljödomstolens beslut kan överklagas till miljööverdomstolen. För att ett överklagande ska tas upp av miljööverdomstolen krävs prövningstillstånd. Miljööverdomstolens dom kan i vissa fall överklagas till Högsta Domstolen.

KORTFAKTA

För att uppföra ett vindkraftverk krävs bygglov om verket:  

•    är högre än 20 meter

•    har en turbindiameter som är större än tre meter

•    sitter fastmonterat på en byggnad

•    har en höjd över marken som är större än avståndet till tomtgränsen.  

Krav på tillstånd enligt miljöbalken gäller för:  

•    två verk eller fler där vart och ett är högre än 150 meter totalt

•    sju verk eller fler där vart och ett är högre än 120 meter totalt

•    varje nytt verk som uppförs i en gruppstation där tillstånd enligt miljöbalken krävs.

•    Projektören behöver miljötillstånd av länsstyrelsen, regleras i miljöbalken.

Miljökonsekvensbeskrivningens (som bekostas av projektören) viktigaste innehåll:

•    hur vindkraftanläggningen påverkar omgivningen, naturmiljön, landskapet och kulturmiljön.

•    hur människors hälsa påverkas.

•    en utförlig och korrekt sammanfattning skriven så att en lekman kan förstå den.  

EU´s målsättning med 20% energiminskning från 1995 års nivå har man redan uppnått. Nu jobbar PiteBo med det så kallade Skåneinitiativet som innebär att man ska minska sin energianvändning med 20 % till år 2016 från 2007 års nivå.

Ökad värmeåtervinning från ventilationen, energieffektivare fläktar, bättre styrning av motorvärmare och belysning, samt inreglering av värmesystem är de vanligaste energiåtgärderna. En mycket viktig energisparfaktor och nyckeln till goda resultat är också engagerade medarbetare och på den punkten har AB PiteBo lyckats mycket bra. Energi är högt prioriterad på agendan hos PiteBo.

Läs mer om AB PiteBo här 

Acusticum har också energieffektiviserat
Efter genomförda åtgärder som optimering och närvarostyrning av luftbehandlings systemen Så har PNF minskat elanvändningen med ca 40% eller 560.000kwh och fjärrvärmen med 20% eller 200.000kwh. 

På Haraholmen så har PNF energieffektiviserat
En bergvärmepumpanläggning har resulterat i en minskad oljeförbrukning från ca 55m3 till ca 10m3. En besparing på ca 400 000 kWh.

På Formvägen i Rosvik
Så har PNF en bergvärmepumpanläggning som minskat elanvändningen med ca 40% eller 220.000 kWh.

På Tallheden (fd AMU) i Storfors
PNF har primärfjärrvärmeanslutit samtliga 7 fastigheter samt genomfört en energioptimering som resulterat i minskad fjärrvärme förbrukning på ca 10% eller 325.000kwh.

FURUNÄSET energieffektiviserar under 2012
Genom ventilationsåtgärder och ombyggnad av fjärrvärmecentraler samt byte av 400 termostatventiler och komplettering av värmegrupper i borggården, så beräknas besparingarna ge 12-13 % eller 325.000 kWh (el) samt 24-25 % eller 1150.000 kWh (fjärvärme).

Lördag den 31 mars en timme mellan 20.30—21.30 så släcker vi ner för att väcka tankeställare och skicka en signal till politiker och beslutsfattare. I fjol 2011 deltog 135 länder och 5 000 städer i alla världsdelar. Enligt en färsk Sifo-undersökning släckte varannan svensk ljuset. Mest engagerade är ungdomarna. 62 procent av landets unga mellan 15-29 år deltog i klimatmanifestationen.

 Det kan konstatera att vi kan bli betydligt bättre på att släcka efter oss när vi går. Många arbetsplatser har belysning på, datorer, kopieringsmaskiner, kaffebryggare, projektorer, tryckluftskompressorer, fläktar och andra maskiner på – fast än ingen vistas i lokalerna. Här kan vi alla bli betydligt bättre. Vi hoppas att Earth hour kan bli den tankeställare som behövs, och startskottet till att börja inventera våra arbetsplatser, se över s k tomgångseffekter kanske utföra någon nattvandring och se vad som är på nattetid – och fundera över OM detta verkligen alltid behöver vara på?

I Piteå så kommer vi bland annat att släcka ned hela Stadshuset och titta på hur stor tomgångseffekt – som kan ellimineras.

Fakta:

Earth Hour är en global manifestation för klimatet som startade 2007 på initiativ av WWF i Australien. Idén är att människor över hela världen kan förenas i en enkel handling vid samma tid, tidszon efter tidszon.

Earth Hour genomfördes under 2011 i 135 länder. FNs generalsekreterare Ban Ki-moon stöttar Earth Hour liksom kung Carl Gustaf, Sveriges miljöminister och regeringskansliet.

Världsnaturfonden WWF är initiativtagare till Earth Hour, globalt och i Sverige.

SIFOs undersökning ägde rum veckan efter Earth Hour. Sverige är det land som har högst procentuellt deltagande i Earth Hour.

62 procent av ungdomarna (15-29 år) släckte jämfört med 16 procent bland pensionärerna. 2010 släckte 53 procent av befolkningen under Earth Hour.

För mer information, kontakta:

Mariann Eriksson, kommunikationschef, WWF

Tfn: 0706-87 33 31

Barbara Evaeus, klimatkommunikatör, WWF

Tfn: 070-39 39 030

Marie von Zeipel, pressansvarig, WWF

Tfn: 08-624 74 03, 070-629 10 77
marie.vonzeipel@wwf.se  

http://www.wwf.se/vrt-arbete/klimat/earth-hour/annonsmaterial/1453183-ladda-ner-annonsmaterial-till-earth-hour-2012