Efter att ha läst insändaren av ”JB” i PT den 25/1 känner jag mig manad att svara på de frågor som skribenten ställer. Utrymmet i PT är dock för kort för att svara på alla i det forat, så på i denna blogg kan jag nu ge svar på samtliga frågor i den mån det är möjligt.

1.    Sverige är INTE självförsörjande på elenergi. Ungefär 45-46% av vår elförsörjning kommer från svenska kärnkraftverk drivna av importerat bränsle. Dessutom importerar vi kolkraftseldad el vars kraftverk förstör miljön även på vår sida om Östersjön. Detta minskar dock när vindkraften byggs ut.

2.    Avseende elpriser visar beräkningar att de pressas ned tack vare att vindkraft är billigare än andra elproducenter. Ju mer vindkraft som byggs desto större påverkan på marknadspriset får det. Men det bästa sättet att idag få billig el från vindkraft är att gå med i ett kooperativ. Andelsägare i Västerbotten betalar ex. 20-25 öre per kWh. Under 2011 bildades föreningen Inlandsvind i Piteå som nu alla som vill kan bli medlemmar i.

3.     Säkerhetsavstånden till vindkraftverken hanterar ägaren. Svevind har valt att inte inhägna sina vindkraftverk, så att det rörliga friluftslivet ska vara så obehindrat som möjligt.  

4.    Påverkan på natur, turism och djurliv är en fråga som det har forskats på under många år. All forskning som utförts hittills pekar åt ett håll: Vindkraft har mycket liten eller ingen påverkan på turism, djurliv och fåglar. Endast i vissa fall krävs det att man från projektörens sida visar hänsyn till en del fågelarter som finns i det område man vill bygga. Detta avrapporterades nyligen vid en konferens på Chalmers i Göteborg.

5.    Miljöpåverkan i övrigt är en sak för sig. Där är det viktigt att vi har kompetenta handläggare på Miljö och byggkontoret som kan stötta projektörer genom att visa var det är olämpligt att bygga och var det passar bättre. Det är också viktigt att projektörer har en god dialog med de olika myndigheter som berörs. Vindkraft är en viktig energikälla men ska inte byggas var som helst till varje pris. Vi här uppe i norra Sverige har dock gott om lämpliga ytor.

6.    Vindkraftverken fungerar året om, så länge det blåser. Dragalidens vindkraftverk ligger ofta bland de i landet som levererar mest el. Ersättningskraft för vindkraft när det inte blåser finns i våra vattenkraftverk. Dessa klarar av att balansera upp till 30 TWh vindkraft i det svenska elsystemet, vilket är Regeringens mål med vindkraftutbyggnaden till 2020.

7.    Markägaren är en mycket viktig part vid en vindkraftetablering. Utan dennes samtycke blir det inget helt enkelt.

8.    Vem tjänar då på en vindkraftpark av Markbygdens storlek? IUC Sverige har räknat fram en mycket sannolik kalkyl för detta. De räknade på utfallet av den så kallade Etapp 1 av Markbygdens 1101 vindkraftverk, den utbyggnad som är närmast förestående och som nu står inför ett överklagande. Enligt beräkningarna ska dessa 314 vindkraftverk byggas under 5 år och ge 1,1 miljarder kronor i skatteintäkter. Varav 314 miljoner till Piteå kommun. Vidare ger det ca. 800 årsarbeten/år varav 400 permanenta.  Ungefär 11% beräknas vara utländsk arbetskraft.

Pilotprojektet Dragaliden visade detta. Svevind satsade 500 miljoner, de anställde 77 personer från fyrkanten-området, anlitade 33 lokala företag samt öppnade 2 nya kontor i Piteå. Detta på enbart 12 vindkraftverk.

9.    Statliga bidrag för vindkraft ryms inom Elcertifikatsystemet som räcker till 2034. Dessa bidrag är viktiga för utbyggnaden, men vi ska komma ihåg att alla elproducenter får statliga bidrag av olika slag.

10.    Förstörs landskapet? Det är förstås en individuell fråga. Men forskning på området visar två saker; Att människor vänjer sig vid vindkraft, och att om vi inte försöker bromsa klimatförändringarna kommer landskapet förstöras i alla fall.

Signaturen ”JB” ställer många frågor. Jag ställer bara en: Har vi råd att missa denna möjlighet?

Ett av våra viktigaste uppdrag är att sprida information om vindkraft. Därför är JB och alla andra som vill veta mer om detta välkomna att höra av sig till mig.

SWID – lägg det namnet på minnet, för du lär få se mer av det framöver. Initialerna står för Swedish Wind Industry Database. Som namnet antyder samlar denna hemsida vindkraftbranschens företagare, stora som små. Tanken med det hela är att företag, organisationer och andra ska kunna vända sig till en och samma plats för att hitta just det företag och samarbetspartners man letar efter. Kanske är det en projektör, ett entreprenadföretag eller en turbintillverkare. En affärsportal för alla företag i branschen som är tydlig och enkel att navigera i.

Bakom projektet står Regionförbundet i Kalmar län, som utgör den nationella noden för näringslivs- och affärsutveckling i Nätverket för Vindbruk tillsammans med Power Väst i Västra Götalandsregionen samt Triple Steelix i Bergslagsregionen.

Åsa Westrin på regionförbundet i Kalmar berättar om tanken bakom satsningen:

”SWID är en affärsportal och avser att vara komplett och sökbar för vindbranschens behov av produkter och tjänster inom tillverkning, planering, byggnation, installation, drift och underhåll. Här kan man söka nya leverantörer, kunder eller samarbetspartners utifrån logistiska/geografiska förutsättningar, projektfas, komponenter och kompetensområden. Databasen vänder sig till etablerade såväl som potentiella företag inom vindkraft. En samlad plats ger oss också möjligheten att visa upp svensk industri för intressenter på den globala marknaden. Vi saknade en sådan nationell arena och drog själva igång arbetet inom Nätverket för Vindbruk.”

En intressant och viktig detalj är att de medverkande företagen är sökabara inte bara per kategori utan även per län, vilket gör det mycket enkelt att se vilka företag som är aktiva i ett visst län. Allt för att underlätta att företag hittar varandra. Läs mer på www.windindustry.se .

På bilden: Åsa Westrin, Regionförbundet Kalmar, en av initiativtagarna till den nya webbportalen. Foto: Regionförbundet Kalmar

Rikard Gebart och Måns Collin, Svenskt förgasningscentrum, efterterlyser långsiktighet i energipolitiken.

”Det finns ingen Quick Fix för energiomställning. Satsningen på biobränsle får inte störas av kvartals-, eller t.o.m. dagspolitiska utspel. När nu alliansregeringen i princip delar den tidigare socialdemokratiska regeringens vision om ett fossilfritt Sverige 2030, så borde det inte heller finnas några politiska hinder för en hållbar långsiktig politisk uppgörelse i den riktningen.” Det säger Måns Collin, tidigare koncernchef för oljebolaget Nynäs Petroleum och numer bl.a. ordförande för forskningsprogrammet Svenskt Förgasningscentrum som arrangerade sin första årliga programkonferens i Piteå den 17-19 januari.

I centrumbildningen ingår 34 parter vilka representerades av ca 60 konferensdeltagare, framförallt från svenska universitet och högskolor och från energibranschen. Collin menar att det här skulle kunna bli ett genombrott som modell för nationell samverkan mellan universitet och mellan universitet och näringsliv när det gäller att tackla de stora utmaningar som identifierades under det senaste svenska ordförandeskapet i EU.

”Det samarbete som finns gör att förutsättningarna för att nå kommersiella resultat ökar mycket kraftfullt. Det gör att man inte riskerar att fastna i innovationsdiket d.v.s. att man aldrig lyckas få resultaten från labb till verklighet.”

Konferensens olika föredrag speglar enligt Collin att man inom Svenskt Förgasningscentrum har kapacitet att driva sin forskning hela vägen fram till kommersiellt gångbara nya processer. Det är enligt honom något som har saknats i Sverige sedan de stora svenska industrierna, med något undantag, i stort slutat med att själva utveckla nya tunga industriella processer. Försöksanläggningarna vid Solander Science Park och ETC i Piteå utgör i det sammanhanget unika pilotresurser i Sverige – inte bara apparattekniskt, utan framför allt för att man har en professionell skiftgående driftsorganisation, vilket är ett måste om man skall klara steget från spridda pilotförsök till kommersiellt gångbar process.

En annan av nyckelpersonerna inom förgasningsforskningen är programchefen Rikard Gebart, Luleå tekniska universitet.  Collin och Gebart delar samma vision om utvecklingen inom området och vad som behövs. De är överens om att det viktigaste är att det skapas en nationell insikt om att ingen enskild bioresurs kan ersätta vare sig olja eller kol. Det räcker helt enkelt inte till. Sverige börjar också bli för litet för att orka ta fram alla de gröna framtida energisystem som behövs. Därför måste vi som nation bestämma på vilket ben vi ska stå på, vad vi ska bli bra på, eftersom vi inte kan göra allt.

”Vad vi än gör på biosidan kommer vi att slå i taket om vi ska ersätta allt fossilt bränsle. Men, vi kan göra väldigt mycket i kombination med alla alternativen.  Det måste få finnas en palett av olika energislag. ”, enligt Gebart. I kampen om utvecklingsresurser finns det dock en risk att ”alla spelare liksom i pojklaget springer på samma boll”. Därför är det också viktigt att det skapas en insikt kring att man spelar mot samma mål och att det är viktigast att man spelar som lag om man vill nå framgång. ”Alla spelare behövs i ett vinnande lag!”. Konferenser som denna är ett forum för att skapa den insikten, enligt Gebart.

Enligt Gebart och Collin är det också mycket viktigt att det finns en gemensam förståelse hos alla aktörer om att utvecklingen måste få ta tid. Även om vi på ritbordet har all teknik och alla principiella frågor har lösts på labb, är resan därifrån till en ny, kostnadsmässigt konkurrenskraftig och användbar struktur lång. Man kan jämföra med utvecklingen av vattenkraften när den slog ut ångan i Sverige, vilket enligt Gebart tog ca 70 år. Det behövs infrastruktur, forskning, utbildning av arbetskraft m.m. Vi måste tänka i motsvarande tidsspann för att ställa om helt från fossila bränslen, d.v.s. många decennier.

Collin hänvisade till nyligen publicerad amerikansk energihistorisk forskning som visar att under de tre stora energiomställningar som gjorts i USA för produktion av kraft – brittisk kol till amerikanskt kol; kol till olja; olja till kärnkraft -  har det krävts 15 år av statliga stöd och garantier för att göra det nya energislaget kommersiellt konkurrenskraftigt;  ”Då räcker det inte med att man under en valperiod har gröna skattesubventioner eller någon annan form av statligt stöd. Incitamenten måste få finnas under minst fyra valperioder. Idag underskattar många beslutsfattare tiden för dessa omställningar med en faktor tre ungefär. Historien visar tydligt att det tar minst femton år av stabila ekonomiska förutsättningar för att uppnå ett paradigmskifte inom tung industri.  Därför kan vi inte hoppa från det ena gröna energialternativet till det andra mellan valperioderna om vi ska kunna skapa ett system som skall hinna ställa in sig, bli effektivt och därmed ekonomiskt konkurrenskraftigt. Kortsiktig marknadsmekanik räcker inte för att producera paradigmskiften i kapitalintensiva områden som energiteknik.”

– Den ökade elproduktionen från vindkraft bidrog till att både sänka elpriset och minska klimatutsläppen från kolkraftverk i våra grannländer, säger Annika Helker Lundström, vd Svensk Vindenergi.

Vindkraften producerade under 2011, för första gången, mer el än en genomsnittlig svensk kärnkraftsreaktor. Elproduktionen från vindkraft motsvarade 4,4 procent av elanvändningen i Sverige. Produktionen av vindkraft har tredubblats sedan 2008 och sexdubblats sedan 2006.

 Under 2012 bedöms vindkraften öka från 6,1 till cirka 8 TWh, men därefter ser det inte lika ljust ut. Med nuvarande ambitionsnivå i elcertifikatsystemet bedömer Energimyndigheten att det bara blir 11,3 TWh vindkraft år 2020.

– Vindkraften växer snabbt och i nuvarande takt når vi drygt 11 TWh redan 2014. Därefter kan det bli ett stopp för vindkraften, om inte riksdagen ökar ambitionsnivån i elcertifikatsystemet, säger Annika Helker Lundström.

Sverige kan med rätt förutsättningar femdubbla och producera 30 TWh vindkraftsel år 2020, vilket motsvarar cirka 20 procent av den svenska elanvändningen.

– Vindkraften pressar inte bara elpriset, den ökar också konkurrensen på elmarknaden, skapar försörjningstrygghet och ger möjligheter för den enskilde att äga sin egen elproduktion. Därför är det viktigt med en ambitionshöjning i elcertifikatsystemet, säger Annika Helker Lundström

Vindkraftsproduktionen 2006-2011, uttryckt i TWh

2011: 6,1
2010: 3,5
2009: 2,5
2008: 2,0
2007: 1,4
2006: 1,0

- Det känns väldigt bra. Det kommer att hända många konkreta saker, säger Erik persson, kommunens utvecklingschef för energi- och industri, som blickar fram mot ett händelserikt år.

Att Miljöprövningsdelegationen beviljade tillstånd för första etappen av den stora vindkraftsparken i Markbygden betyder mycket.

- Pilotprojekt i alla ära men nu inleds förverkligandet av de stora investeringarna. Jag hoppas att finansieringen löser sig trots den ekonomiska krisen. Fast jag har goda förhoppningar. Både projektet och området är intressant och bra.

Vindkraftsparken i Markbygden är det största projektet. Men i skuggan av detta händer många andra saker.

- DME-piloten vid Smurfit Kappa har börjat leverera drivmedel från svartlutsförgasningen. Dessutom är det snart dags för byggandet av vindkraftsparken mellan Blåsmark och Hemmingsmark. Också det en miljardinvestering där 30 verk ska resas.

Persson berättar även om intresse av fler vindkraftsverk på Bondön.

- Och Klocktärnan ute till havs är inte helt dött men där lär det nog dröja några år innan projektet fortsätter.

Vad beträffar tornfabriken på Haraholmen hoppas Persson på ett beslut under året.

- Skisser finns och vi är i stort sett överens om placeringen. Så fort tillståndet för första etappen av Markbygdenprojeketet vunnit laga kraft ska vi sätta oss ner med Enercon för mer mer konkreta diskussioner.

Kommunen är villig att bidra med 50 miljoner kronor till ombyggnaden av hamnen. Däremot  blev det inga strukturfondspengar eftersom de är slut.

- Vi ska se om det finns annan EU-finansiering att få, eller någon form av nationellt stöd. Staten blir ju de största vinnarna om Europas största vindkraftspark byggs. Så de bör ha intresse av att vara med i finansieringen.

Talldieselfabriken på Haraholmen producerar enligt planerna.

- Där kan det ju bli aktuellt med vidareutveckling för tillverkning av fler produkter.

IVAB:s förgasningasningsanlägggning av träpulver för framställning av DME är också under utveckling liksom MEVA-förbrännaren som ger värme och el.

- Lägg därtill all forskning och de utbildningar som startats. Vi stärker vår ställning som energikommun, menar Persson och påminner om ytterligare två intressanta projekt.

- Grisfarmarna i Lillpite vill ju starta en biogasanläggning och Pite Energi har inlett försöken med solenergi i samarbete med norska NORUT.

Det händer mycket…

- Vår huvuduppgift på kommunen och Vindkraftscentrum är att hitta lösningar för varaktig sysselsättning inom energisektorn. Med en tornfabrik och stort kunnande bland företagen kan Piteå bli ett centrum för vindkraft för hela Barentsområdet. Sedan skulle det vara roligt om vi kunde få andra typer av komponenttillverkning till kommunen, exempelvis produktion av rotorblad, turbinhus med mera…

- Ändå är det bara en bråkdel av vad som komma skall om den stora vindkraftsparken blir av, säger Sven Olsson, depåchef.

Tillsammans med vindkraftsprojektörsbolaget Svevind har tyska turbin- och torntillverkaren Enercon bildat Markbygden Vind AB. Planerna är att uppföra Europas största vindkraftspark med 1 101 vindkraftverk i västra delarna av Piteå kommun.

En pilotpark på tolv verk har byggts på höjden Dragaliden utanför byn Koler. Redan denna, i sammanhanget, lilla park har inneburit  en omfattande meruthyrning för Cramos depå i Piteå.

Cramo hyr ut maskiner, verktyg och annan utrustning.

- För vår del har det handlat om allt från bodar och elverk till traktorer och annan matriel, berättar Olsson som berömmer samarbetet med Enercon och Kenneth Bergkvist på Svevind.

- Det har verkligen fungerat jättebra och smidigt.

Blir den stora parken verklighet betyder det med största sannolikhet att Cramo i Piteå måste expandera rejält.

- Då kan det bli aktuellt med att bygga en depå i Markbygden för att klara efterfrågan och snabbt kunna leverera utrusning och maskiner av allehanda slag, säger Olsson.

Fakta om Cramo:

• Cramo hyr ut maskiner, utrustningar och flyttbara lokaler.
• Kunderna finns främst inom byggindustrin, men även i övrigt näringsliv och i den offentliga sektorn.
• Verksamheten omfattar såväl korttidsuthyrning av enstaka maskiner som totalåtaganden i större projekt på fastprisbasis, fullserviceåtaganden på flerårsavtal och outsourcinglösningar.
• Hyresavtalen kan kompletteras med tillgänglighets- och funktionsåtaganden i olika former.

Bygget av drygt 300 vindkraftverk innebär en inevstering på mellan 15 och 20 miljarder kronor. Redan i dag har Enercon anställt 80 montörer i Piteå med omnejd. De lär bli många fler. Lägg därtill alla uppdrag till underentreprenörer plus den planerade tornfabriken på Haraholmen. Redan uppförandet av de tio verken på Dragaliden 2010 gav en märkbar effekt.

- Timmarna kan räknas i tusental, säger Hans Jonsson, affärsutvecklare och regionsäljare för YIT.

Vindkraften är en ny industrigren i norra Sverige. Många projekt har startats men bara en bråkdel av planerna är ännu förverkligade.

Svevind har tillsammans med tyska torn- och turbintillverkaren Enercon flera parker på gång. En finns på Gabrielsberget utanför Nordamling där 40 vindkraftverk ska byggas. Hälften står redan på plats. Resten uppförs i år.

I Markbygden utanför Piteå planeras dessutom Europas största park med 1 101 vindkraftverk. Där har en mindre pilotpark med tolv verk hittills byggts på höjden Dragaliden utanför den lilla byn Koler.

Men trots att utbyggnaden av vindkraft i norra Sverige bara är i sin linda har den redan gett jobb åt flera företag. Ett av dessa är YIT.

- Vi har byggt infrastrukturen till verken både på Gabrielsberget och Dragaliden, berättar Jonsson.

Det innebär bland annat uppbyggnad av uteställverk, grävning och nedläggning av kraft- och optokablage samt jordning.

- För oss har det varit en intressant och nytttig erfarenhet. Samarbetet med Enercon har fungerat mycket bra. Vi kommer väldigt bra överens, säger Jonsson, som förstås liksom många andra hoppas att den stora parken i Markbygden förverkligas fullt ut.

- Det skulle betyda jättemycket för oss och många andra. Om 52 vindkraftverk på Gabielsberget och Dragaliden redan gett så mycket sysselsättning kan man ju bara ana vad ytterligare tusen kan ge.

Utöver rena installationsarbeten så är YIT involverade i koncessionsansökningarna för vindkraftsparkerna och har elansvaret för de färdiga elektriska anläggningarna.

YIT har också avtal med Enercon, Malmö, om enskilda vindkraftverk som byggs runt om i landet.

Fakta YIT:

YIT erbjuder lösningar inom fastighetstekniskasystem, byggnation och industritjänster. Inom alla områden spänner vårt erbjudande över projektets hela livscykel.

Företaget erbjuder tjänster i Norden, Baltikum, Ryssland och Centraleuropa: Finland, Sverige, Norge, Danmark, Estland, Lettland, Litauen, Ryssland, Tyskland, Österrike, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Polen och Rumänien.

YIT-koncernens verksamhet är indelad i fyra segment: Building Services Northen Europe, Building Services Central Europe, Construction Services Finland och International Construction Services.

År 2010 hade YIT-koncernen en nettoomsättning på 3,8 miljarder Euro och ett rörelseresultat på 229 miljoner Euro. Vi har över 25 000 medarbetare.

Koncernens historia går tillbaka till 1912 då Yleinen Insinööritoimisto (Allmänna ingenjörsbyrån) startade sin verksamhet i Finland.

YIT är ledande i Sverige inom installation och service av fastighetstekniska tjänster. Bolaget erbjuder ett komplett utbud av tekniska installationer, drift & underhåll samt facilities management. 

YIT har 4 400 medarbetare på närmare 100 orter i Sverige, vilekt ger bolaget de resurser som dagens avancerade tekniska system för byggnader och anläggningar kräver.

- Självklart hoppas vi att den stora vindkraftsparken i Markbygden förverkligas. Det skulle betyda mycket, säger Fred Wiklund som äger bolaget tillsammans med sina bröder Gert och Ivan.

Av de planerade 1 101 vindkraftverken har tolv byggts på Dragaliden. Men redan denna, i sammanhanget lilla pilotpark, gav en hel del jobb åt Wiklund Åkeri i form av körningar och maskinarbeten.

- Vi har fraktat material plus att vi varit med och anlagt vägarna.

Skulle det bli klart med bygget av ytterligare drygt tusen verk innebär det mångdubbelt mer arbete. Det handlar bland annat om tiotals mil väg som ska dras genom skogarna och över myrarna i Markbygden.

- Vi hoppas förstås att få vara med när markjobben ska utföras och ser tiden an men tar inte ut något i förskott, säger Fred.

Wiklunds Åkeri har en stor fördel. De är etablerade i Långträsk – mitt i området för den blivande jätteparken.

- Vi gynnas förstås av vårt geografiska läge, medger Fred, som ser en annan långsiktig positiv effekt om den stora vindkraftsparken i Markbygden förverkligas.

- Jag har tre söner, Ivan två och Gert en. Visserligen vet vi ännu inte om någon av dem är intresserade att överta bolaget i framtiden. Men ska tusen vindkraftverk byggas skapar det naturligtvis förutsättningar för nästa generation att framgångsrikt driva bolaget vidare under lång tid. 

Fred fortsätter:

- Det är ju inte bara under uppbyggnadstiden som jobb skapas. Även sedan vindkraftverken står på plats ska ju vägarna underhållas och snöröjas.

- Visst, även har vi dragit nytta av projektet, säger Signar Marklund, butikschef på Laitis i Piteå.

Marklund hoppas, i likhet med många andra näringsidkare i Piteå och kringliggande kommuner, på att den stora vindkraftsparken i Markbygden blir verklighet. De stora investeringar som görs spiller över till lokala och regionala företag.

- För oss har bygget av vindkraftverken på Dragaliden haft betydelse i form av merförsäljning på många olika sätt. Dels har vi sålt direkt till vindkraftsprojektören men även till de lokala entreprenörer som anlitats, berättar Marklund.

Om de tio vindkraftverk som bygdges förra sommaren hade så stor effekt, hur blir det då inte när drygt tusen till ska byggas..?

- Oavsett vad man tycker om vindkraft så är projektet bra för näringslivet i Pitebygden. Det gäller bara att ta till vara på möjligheterna som öppnas när den stora vindkraftsparken börjar byggas.

Fakta Laitis:

• Laitis Bil & Industri är grossist och leverantör av bildelar och verktyg till industrin. Från att ha varit ett källarföretag har bolaget utvecklats till ett företag med 200 miljoner i omsättning och en regionalt stark marknadsandel. 
• Företaget startades av Erik Laiti för drygt 47 år sedan. Då handlade det om att ladda ilbatterier och sälja begagnade bildelar. Efterhand har affärsidén utvecklats och idag förser Laitis industrin, verkstäder, mackar och även privatkonsumenter med verktyg och reservdelar.
• Utöver servicekontoret, som arbetar med inköp och administration, finns fem butiker i Norrbotten och Västerbotten. Totalt har kedjan i dag 86 anställda, och framhåller stolt att bolaget leds av en kvinnlig VD i en traditionellt mansdominerad bransch. 
• På bilsidan är Laitis medlem av den rikstäckande bildelskedjan Autoexperten medan företaget på industrisidan jobbar med Tools som är störst i Norden.

Ägarna av gården, makarna Ulf Johansson och Irene Oja Johansson, hoppas att den fortsatta utbyggnaden av vindkraftsparken i Markbygden ska ge framtida gäster.

- De är mycket välkomna tillbaka, säger Ulf Johansson som driver gården tillsammans med sin fru Irene.

Makarna har god erfarenhet av tyska gäster.

- Hela vinterhalvåret av vi biltestare hos oss.

Under två månader hade paret Johansson sex tyska vindkraftsmontörer boende på sin anläggning.

- De verkade trivas. Visserligen arbetade de långa arbetspass men söndagarna var lediga. Bland annat tyckte de om att fiska i sjön och drog upp någon gädda då och då, säger Ulf med ett skratt.

Lill-Korsträsk ligger vackert innbäddat mellan sjöar och berg. Skataudden är avskilt men ändå med närhet till all den service som finns på centralorten Älvsbyn mindre än fem kilometer därifrån.

Makarna Johansson har byggt om en av sina stugor. Totalt har den lilla anläggningen mellan åtta och tio bäddar beroende på säsong.

En annan fördel är att gårdsplanen är stor.

- Det finns gott om utrymme att parkera fordon och maskiner. Dessutom är stöldrisken liten hos oss. Att kunna ta utrustningen med sig hit har varit uppskattat, berättar Ulf.

När bygget av den stora vindkraftsparken i Markbygden tar fart på allvar hoppas förstås Johansson på fler gäster.

- Vi är beredda. Får vi bara en förfrågan så ska vi se till att de som kommer hit får det bra.

- Jag är optimist. Det här innebär att en långt tid av avveckling kan vändas till utveckling för hela Markbygden, säger Sven-Erik Lindström, styrelseordförande i Långträsk Livs AB.

Byn upplevde sina glansdagar på 1940- och 1950-talet. Då bodde som mest drygt 4 000 personer i Markbygden, som utöver Långträsk inkluderar Gråträsk, Koler och Storsund plus en del mindre samhällen.

I dag bor bara drygt 400 kvar. Området har alltså förlorat 90 procent av befolkningen på 60 år. Orsaken är förstås att jobben försvunnit.

Tidigare sysselsatte Domänverket och SJ hundratals personer. Det i sin tur gjorde att företagsamheten blomstrade. I Långträsk fanns en gång; nio åkerier, fyra taxiföretag, tre caféer, tre matvarubutiker, en klädaffär, två bagerier, två skomakare, en biograf, fyra bensinstationer, läkare en gång per vecka, tandläkare på heltid, post, bank, skola, präst samt tre kronjägare. 

Men i mitten på 1960-talet började den stora rationalserings- och mekaniseringsvågen både inom SJ och i skogsbruket. I takt med att jobben i skogen och vid järnvägen minskade försvann också servicenäringarna successivt.

I årtionden har byborna i Långträsk väntat på någonting positivt. De har kämpat för att bevara skolan och den enda kvarvarande affären i byn.

Och planerna på Europas största vindkraftspark runt knuten har äntligen fått invånarna att andas framtidstro. 

- Vi märkte av en omsättningsökning i affären förra året när de tio vindkraftverken på Dragaliden byggdes. Vad ska det då inte bli när ytterligare drygt tusen ska monteras? säger Lindström.

Skolan kommer kommunen att lägga i malpåse. Men den kanske kan öppnas igen om några år.

- Ja, blir den stora vindkraftsparken verklighet finns förutsättningar att mer än födubbla invånarantalet i Markbygden, kanske upp emot tusen personer. Skapas jobben så hoppas jag att barnfamiljer flyttar hit. Det skulle innebära oerhört mycket, betonar Lidnström.

Av samma uppfattning är Monca Öberg, ordförande i byaföreningen.

- Över tid kommer vindkraftsparken att få en positiv effekt i Långträsk.

- Ändå var det bara en vindpust av vad som komma skall om planerna på Europas största vindkraftspark förverkligas fullt ut, säger Thomas Lageson, ägare av anläggningen.

Norrskensgården i Långträsk består av restaurang, motell, stugor och camping. Lageson har redan fått en föraning av effekterna om Europas största vindkraftspark förverkligas fullt ut.

När de tio vindkraftstornen på Dragaliden uppfördes förra våren, sommaren och hösten slogs alla rekord vad gäller beläggning vid Norrskensgården som då hade gäster från hela Europa.

- Tre månader på raken; mars, april och maj slog vi nytt beläggningsrekord. Det var även bra beläggning under juni, juli och augusti. Så många motell- och stuggäster har vi inte haft på sommaren tidigare. Men maj 2010 är fortfarande den bästa månaden i Norrskensgårdens historia, berättar Lageson.

Om tio torn gav sådan effekt på besöksnäringen i Långträsk är det kittlande att försöka ana sig till hur det blir när hundratals torn ska monteras varje år.

- I den jämförelsen blir 2010 bara en vindpust i sammanhanghet, säger Lageson.

Liksom många andra näringsidkare och bybor hoppas han att planerna på den jättelika parken med 1 101 vindkraftverk blir verklighet.

- Det vore bra för mig och för hela bygden.

Denna vår och sommar händer inte så mycket konkret vad beträffar parken. Men nästa år ska åtta vindkraftverk, bland annat världens högsta landbaserade verk, resas på Storblåliden mellan Långträsk och Koler.

Går planerna i lås kommer sedan den första etappen av den verkligt stora parken igång 2013/2014. Då handlar det om mer än 300 vindkraftverk under några år. Första etappen följs därefter av etapp två och tre tills de 1 101 verken står på plats någon gång runt 2021.

- Självklart skulle det betyda mycket och säkra driften av Norrskensgården lång tid framöver.

Det är också satsningen på vindkraft i Markbygden som gör att Lageson kan hålla öppet för drop-in-gäster till restaurangen året runt.

- Utan den verksamheten vore det svårt. Trots allt så utgörs 90 procent av omsättningen av bokade gäster, förklarar Lageson, som i väntan på att den riktigt stora vindkraftsutbyggnaden ska komma igång satsar på konferensverksamhet under vardagarna och kompisgäng under helgerna.

Just nu är campingen i stort sett fullbelagd att skoterturister som har sina husvagnar vid Norrskensgården.

- Vi har till och med börjat få bokningar av konferenser, berättar Ann-Helen Harnesk som driver gården tillsammans med sambon Tord Östling.

Strömnäs är en liten by med endast några få bofasta personer sex mil nordväst om Piteå. 

I den lilla byn driver Ann-Helen och Tord Taigans småbruk med höns, får, grisar och biodling. Under sommarhalvåret odlar de också ekologiska grönsaker. Utöver själva småbruket hyr de även ut huset ”Hultet” som har 4 rum och kök med åtta bäddplatser plus alla bekvämligheter.

Bara några kilometer från Strömnäs har tolv vindkraftverk rests i det som så småningom ska bli Europas största vindkraftspark. Nyfikenheten på satsningen har inneburit ett uppsving för Taigans småbruk och hela Markbygden.

Gästerna blir fler och fler…

Till skillnad från förr så är det inte enbart renodlade turister som kommer. Många grupper, som vill ha guidade turer till vindkraftsparken, hör av sig.

- Det kommer att öka än mer. Vi har flera grupper bokade under våren vilket är kul, säger Ann-Helen och fortsätter:

- Dessutom bokar allt fler konferenser. De tycker om att sitta i det gamla köket på Hultet och diskutera.

Satsningen på Europas största vindkraftspark där mer än tusen vindkraftsverk planeras lockar också till sig prominenta gäster.

- Sydkoreas ambasadör har varit här för att käka lunch och personal från brittiska ambassaden har besökt oss liksom en grupp från den karibiska ön Saint-Barthélemy, berättar Ann-Helen som tillsammans med sambon Tord även fått andra uppdrag tack vare satsningen på vindkraft.

- Vi servar masterna som mäter vindförhållandena på olika platser i Markbygden.

Paret Harnesk/Östling märker tydligt att trafiken till Strömnäs och närliggande byn Koler ökat.

- Vi märker det nog mest av alla. Många kommer hit för att titta på vindkraftverken. Så det har verkligen inneburit någonting positivt för bygden.

- Den är betydelsefull och förverkligas alla planer kan det innebära hur mycket jobb som helst, säger Torbjörn Lövgren, kalkyl- och projektledare på BDX.

Vindkraft är en relativt ny industrigren i norra Skandinavien. Men BDX såg snabbt möjligheterna.

För tillfället anlägger bolaget elva kilometer väg upp på Gabrielsberget i Nordmaling där ytterligare tio vindkraftverk ska uppföras (tio står på plats sedan tidigare). Dessutom ansvarar BDX för sprängningen av berg där fundamenten ska gjutas och efterföljande återfyllning innan torndelarna ska lyftas på plats.

Bolaget gjorde även motsvarande arbeten på Dragaliden i Piteå kommun.

Vindkraftsprojekten sysselsätter, för BDX del , tre tjänstemän och tio maskinförare plus två inhyrda sprängare. Entreprenaden på Gabrielsberget påbörjades veckan före jul och sträcker sig fram till månadsskiftet augusti/september.

Uppdragsgivare är Svevind.

Kommer det stora projektet i Markbygden igång leder det till många nya jobb.

- För vår bransch blir det fantastiskt betydelsefullt, säger Lövgren.

Eller drygt 400 fullastade lastbilar.

- Det blev en hel del körningar, säger Per-Olov Lindroth, ägare av Lindroths Betong i Älvsbyn, om vad bygget av tio vindkraftverk på Dragaliden utanför Koler innebar för hans bolag.

Som mest hade Lindroth sju lastbilar i trafik med totalt åtta så kallade rotare (de stora tunnor som snurrar under färd för att hålla betongen flytande).

- Vi hade en lastbil med släp, förklarar han.

Helt klart innbar bygget av vindkraftverken ett kraftigt uppsving för åkeriet som efter den hektiska sommaren och hösten 2010 blev köpt av BDX i mars 2011. Så numera är Per-Olov Lindroth platschef i Älvsbyn för sitt gamla bolag.

Självklart hoppas han att bygget av den stora parken på 1 101 vindkraftverk kommer igång. Det skulle i sådana fall innebära att åkeriet kan expandera under många år.

- Redan 2010 anställde vi extra folk för att klara körningarna. Blir bygget av den stora vindkraftsparken verklighet så kommer det att betyda mycket för betong- och åkeribranschen i Älvsbyn och hela Fyrkanten, tror Lindroth.

Fakta Bröderna Lindroth Betong:

• Grundades 1944 av bröderna Melker och Alvar Lindroth.
• Första fabriken startades i Sörstrand utanför Vidsel med tillverkning av brunnsringar, tegel, bjälklag med mera. 
• 1966 startades en ny betongfabrik i Älvsbyn för tillverkning av fabriksbetong. 
• I slutet av 1970-talet byggdes de företagslokaler där bolaget fortfarande håller till.
• 1984 övertogs rörelsen av Melkers son P-O Lindroth, som drev familjeföretaget tillsammans med sin fru, fram till våren 2011 då bolaget köptes av BDX.

Redan i dag har Enercon anställt 80 montörer i Piteå med omnejd. De lär bli många fler. Lägg därtill alla uppdrag till underentreprenörer plus den planerade tornfabriken på Haraholmen.

Redan uppförandet av de tio verken på Dragaliden 2010 gav en märkbar effekt.

Vi kommer här på energinytt att presentera tio företag som haft stor nytta av den första ”lilla” pilotparken. Nu handlar det alltså om 30 gånger fler vindkraftverk. Ha det i åtanke när du läser inläggen där företagen delar med sig av sina erfarenheter…

Hon har rytmen i blodet och gillar när det svänger – både på dansgolvet och i skidbacken.
Det handlar om Kristina Falk, tillstånds- och processansvarig på Svevind.
 
Kristina är civilingenjören som blev lobbyist. Hon har hjälpt många politiker med fakta, beslutsunderlag och de rätta kontakterna.
- Det känns fint att kunna bidra till samhällsutvecklingen i olika frågor, tycker Kristina.
Exempelvis arbetade Kristina Falk som projektledare för Norrbotniabanan innan hon växlade spår till Svevind.
 
Vi tänkte låta dig lära känna henne närmare genom ett antal lite mer personliga frågor:
 
Vad är mest fascinerande med dina nuvarande uppgifter åt Svevind?
- Att få vara med på hela resan från ax till limpa. I mina tidigare jobb handlade det mesta om pappershantering. Nu är det mer verkstad. Roligt att vi är i produktion och driftar samtidigt som nya projekt processas fram.
 
Vilka intressen ägnar du dig åt på fritiden?
- Dans och utförsåkning. Jag har faktiskt varit iväg på första skidsvängen för säsongen till Kåbdalis. Men jag gillar även bakning, blommor, trädgårdsodling, lyssna på talböcker och pyssel i största allmänhet när tid ges.
 
Du lär vara en hejare på dans – ja, till och med instruktör. Stämmer det?
- Jag både tränar själv och andra (skratt). Inom Luleå Bugg & Swing är jag ansvarig för kursverksamheten.
 
Vilka dolda talanger har du?
- Jag har spelat kyrkorgel. Även sjungit och spelat piano.
 
Vad äter du helst?
- Lax och grillat.
 
Vilken är din senast lästa/hörda bok?
- ”Hermans historia” av Herman Lindqvist.
 
Vad ser du på TV?
- Jag tittar nästan aldrig på TV.
 
Vart går din drömresa?
- Jag gillar ju både solresor och vintersemestrar. Bali är fint. Men jag åker också gärna på skidsemester till italienska alperna.